Páll Sólnes |
Måleri |
|
|
Konstnären delar den tvådimentionella duken rakt över och skapar en horisont. Där anar man siluetten av en klippa eller en ö. Det är dock inte säkert, för det kunde vara en människa, en blomma på bordskanten, eller ett moln på bergskammen. Vid horisonten finns alltid något igenkännligt, antingen verkligt eller abstrakt. Du kan inte vara säker, fastän du sitter vid vattenbrynet, eller står vid foten av ett berg och låter tankarna vandra kring det irrationella. Färger och ljus skymtar fram, antingen är de jordiska eller också komna från en annan värld. Möjligtvis växer där någon enstaka blomma ur myllan, eller så blixtrar där kanske ett ljussken från ett ovedersmoln - en glimt i ögat, sprungen ur en lysande klar färg. Páll´s bilder är lyriska och abstrakta, men trots det alltid på gränsen till det som för var och en av oss är igenkännbart, såsom det beskrivs i den isländske poeten Snorri Hjartarsons dikt "En ö":
Ännu sitter jag på stranden
och ser ut mot öarna
långt ute i havsbandet
där ingen har varit
och där det alltid är vår
och allt är färger och ljus
och klingande tonerTysta harmonier
ensamheten allena
ensamheten fruktbar
och tystnaden.Gudm. Oddur Magnusson,
professor vid Konsthögskolan i Reykjavík.
 |
 |
Född 1953 i Akureyri, Island
 |
||||
|
Vallarum 9,
270 33 Vollsjö |
|||
